KUNSKAPSBANKEN
10 juni, 2021
Magen är ett ämne som ibland kan komma lite i skymundan men för den som har regelbundna magsmärtor kan det påverka hela livet och hur mycket man kan äta och hur mycket man orkar träna.
Oftast är det lungorna som är i fokus när vi talar om CF och går på kontroller på mottagningen men som vi vet så påverkar CF flera olika organ i kroppen, vilket leder till problem med bl.a. magen på väldigt många olika sätt.
Tarmmotiliteten är avvikande hos många med CF och det kan vara både snabbare och långsammare. Mag-tarmkanalen innehåller massor med jonkanaler så allt från magsäck till ändtarm är ofta påverkade vid CF.
Det är också en förklaring till varför de som nu kunnat starta med t ex Orkambi och Kaftrio har mindre problem. Få studier på det än så länge men de som nu börjar publiceras är att inflammation i tarmen minskar och flera får lättare att gå upp i vikt. Än så länge finns inget publicerat om att DIOS också minskar
De allra flesta faktiskt har problem på något sätt. Det vanligaste är nog gaser och viss smärta men i mindre grad, men sedan finns det ändå en del som har mycket problem.
CF är inte en lungsjukdom utan måste faktiskt klassas som en systemsjukdom, dvs den påverkar många organ i kroppen och magtarmkanalen ingår som en av de mest påverkade.
Ju större problem med magen desto mer påverkar det även aptit och ätande.
Magsmärta kan bero på att man behöver justera sitt intag av enzymer. Det är vanligt att många får ont i magen om man tar för lite creon, fettet kan då inte tas om hand i tarmen.
Om avföringen är fettglänsande eller svår att spola ner så är det ett tecken på att det behövs med enzymer. Vid för mycket enzymer kan man bli hård i magen. Hård i magen kan man också bli om det är varmt ute och man svettas mycket, då behöver man få i sig mer vätska.
Det som kan hjälpa är magmassage är ofta en bra mekanisk sätt att hjälpa tarmarna att jobba framåt eller bada i varmt vatten så magmusklerna slappnar av. Viktigt prova sig fram vad som hjälper.
Pancreasenzymer ersätter matspjälkningsenzymerna från bukspottkörteln som saknas, för att fett och proteiner ska brytas ned och tas upp som näring av tarmen. Enzymerna doseras högst individuell, det kan vara allt från 1 kapsel till 15 per måltid, allt efter hur mycket fett en måltiden innehåller.
Det är allra bäst att ta enzymerna före, under och efter måltiden så att de efterlikna hur enzymerna normalt frisätts under en måltid. Tecken på att man kan behöva dosera upp enzymer kan vara:
Har man någon avvikelse här är det bra att ta upp med sitt team.
Är mycket vanligare hos personer med CF. Cfare har surare magsyra och det produceras ännu mer magsyra, vilket är skadligt för tarmen och matstrupen.
Vid slemevakureingstekniker kan magsyran pressas upp i matstrumpen och man kan få ned det i lungorna. Det finns även tyst reflux man inte märker av men man kan plötsligt få upp sura uppstötningar.
Därför tar många Cfare syrahämmamande läkemedel som minskar magsyran. Medicinerna bidrar också till att enzymerna bibehåller sin effekt och skyddas från den sura magsyran. Bikarbonat kan man prova men det är inte säkert att den når ända ner till tarmen där den normalt ska finnas.
Bukspottkörteln tillverkar enzymer som hjälper till att bryta ner maten i tarmarna. Hos de flesta med cystisk fibros täpper det sega slemmet till bukspottkörtelns gångar. Det gör att enzymerna inte når fram till tarmarna och man behöver vid varje matintag ta enzymer i tablettform.
Det är ca 15% av alla med CF har från början en fungerande bukspottkörtel och behöver oftast inte ta enzymer.
Men lite paradoxalt nog kan just de som har en fungerande bukspottkörtel s.k. “pankreassufficienta” också större risk att få bukspottkörtelinflammation, pankreatit och som gör väldigt ont. Det är oftast ett tecken på att bukspottskörteln kan sluta tillverka enzymer. Det är viktigt att då följa detta och rekommendationerna numera är att de som har en fungerande bukspottkörtel ska lämna avföringsprov en gång per år, viktigast är dock de som får pankreatiter.
En del med Cf har en nedsatt en nedsatt magsäckstömning och nedsatt tarmmotilitet och då kan uppblåst mage uppstå, främst efter en måltid. Om man haft diabetes under många år så kan det vara att magsäckstömningen har blivit påverkad.
Det kan ibland hjälpa av att äta mer lättsmält mat ”gastropareskost” kallas detta. Värt att prova. Många har även problem med just gaser och det kan svälla upp tarmarna så att det gör ont.
Det har blivit populärt att tala om probiotika och prebiotika och hur viktigt det är att ha en bra tarmflora. För patienter med CF som får antibiotika och besvär med lös mage kan Precosa förskrivas som har en viss effekt mot lös mage.